För ganska länge sen bloggade jag om intressanta fakta jag hade hittat på Illustrerad vetenskaps hemsida. Då besvarades frågorna:

Hur undviker fåglar att få kalla fötter?
Varför är planeter runda?
Varför får man inte dricka saltvatten?

De frågorna och dess svar hittar du i ett inlägg i kategorin Intressant.
Här kommer det nya frågor och svar (bl.a. om söta delfiner)!

---

Varför trillar vi inte ur sängen?

Det sägs att vi vänder oss flera gånger varje natt. Hur undviker vi att ramla ur sängen?

SVAR:
Det är riktigt att vi byter sovställning ofta under loppet av en natt. Det inträffar vanligtvis 20 till 25 gånger, när vi går från den ena sömnfasen till den nästa. Det handlar inte om några stora rörelser, utan ofta vänder vi oss 90 grader, till exempel från rygg till sida.

Härvid kan vi naturligtvis komma i närheten av sängkanten, men även om vi inte är medvetna om det, kommer nervsystemet att registrera att en arm eller ett ben plötsligt inte har något underlag. Därefter skickar systemet tillbaka signalerna till hjärnan om att vi skall vända oss åt andra hållet nästa gång kroppen går från en sömnfas till en annan.

Att berusade människor ramlar ur sängen, beror på att nervsystemet är förgiftat av alkohol och det naturliga korrigeringssystemet därmed är satt ur spel.

Hos mindre barn är anledningen en annan. Centrala nervsystemet och det undermedvetna är inte fullt utvecklat, och därför kan små barn falla ur sängen, om de inte stoppas av spjälor eller något annat hinder.



Hur hittar pillret fram till det onda?

Hur vet medicinen var det gör ont någonstans?

SVAR:
Svaret är både enkelt och komplicerat. När kroppens vävnader skadas – om vi till exempel klämmer ett finger i en dörr eller tappar en gaffel på foten – skickas det ut smärtframkallande ämnen från skadestället till hjärnan via blodomloppet. Samma sak sker bland annat, när spänningar i nacken eller hårbotten ger oss huvudvärk. Vanliga smärtstillande medel som Aspirin och paracetamol innehåller ämnen, som reagerar på dessa smärtämnen och hindrar utsöndringen av dem. Man kan alltså säga att ”smärtstället” själv kallar på medicinen.

Riktigt så enkelt är det dock inte, för medicinen är inte så målinriktad i sin verkan. Den hämmar nämligen även andra ämnen, och kan därför ge biverkningar. Medicinen kan till exempel hämma ett enzym, som skyddar magslemhinnan, vilket gör att långvarigt bruk av smärtlindrande medel kan ge magsår. Dessutom belastar medicinen precis som all annan medicin kroppens organ – njurarna och levern – när ämnet skall transporteras ut ur kroppen. En ny sorts Aspirin som lär vara mer målinriktad är dock på väg.

Lokalt verkande medicin kan dock inte användas vid all sorts smärta. När det inte rör sig om en lokal skada, eller om smärtan är kraftig använder man i stället centralt verkande medicin, som fungerar som morfin eller ombildas till morfinliknande ämnen i kroppen. Preparaten kallas för centralt verkande, eftersom de påverkar centrala nervsystemet, ryggmärgen och hjärnan och därmed upplevelsen av smärtan. De ger effektiv lindring, men medför samtidigt en risk för beroende.




Varför simmar delfiner synkront?

Delfiner simmar nära varandra under långa sträckor. Varför gör de så?

SVAR:
Delfiner orienterar sig genom att skicka ut klickande sonarljud, som reflekteras som ekon. Tyska delfinforskare vid universitetet i Tübingen har nyligen visat att det hos näbbdelfinen i regel endast är en av delfinerna i en grupp som skickar ut sonarljud, medan de andra bara passivt lyssnar på ekot. Detta fungerar dock endast om de simmar mycket nära varandra. Forskarna förmodar därför att delfinerna simmar synkront för att spara energi. Andra undersökningar visar nämligen att frambringandet av klickljud ökar ämnesomsättningen. Forskarna ser även möjligheten att synkronsimning gör det möjligt för vissa av delfinerna att slappna av mer och kanske till och med halvsova under långfärden.




Varför är himlen blå?

När vi tittar uppåt, möts vi av en blå himmel. Varför är det så?

SVAR:
På väg ned mot jordens yta sprids ljuset med de kortaste våglängderna kraftigast. Det blå ljuset är den mest kortvågiga färgen i det synliga spektrum, och därför sprids det väsentligt mer blått ljus över himlen än ljus i alla andra färger.

Det är de minsta molekylerna i atmosfären såsom syre (O2) och kväve (N2) som sprider ljusets färger olika. Större partiklar, till exempel vatten och damm, sprider ljus i stort sett oberoende av dess färg.

Det är därför möjligt att bedöma mängden av just vatten i atmosfären genom att titta på hur ljusblå himlens färg egentligen är. I en extremt torr polarluft framstår himlen nästan som svart-blå, och den i våra ögon blåaste himlen är faktiskt mestadels uppblandad med en del andra färger – alltså vitt ljus – vilket gör att den ser riktigt blå ut. I luftmassor som under längre tid har tillförts vattenånga från varmt havsvatten blir himlen i det närmaste vitaktig, och favoriseringen av den blå färgen överskuggas helt av en kraftigare reflexion av hela färgspektrum.

Spridningen, som gynnar det blå ljuset, som har kortare våglängd än det röda, kallas för Rayleighspridning. Storleken av de molekyler som sprider ljuset ligger här relativt nära våglängden för ljuset. Det blå spektrum ligger mellan cirka 4000 och 5000 ångström, medan till exempel rött ljus har en våglängd på cirka 7000 ångström, där en ångström motsvarar 10-10 meter.

Rayleighspridningen är också orsak till ett annat lika välkänt fenomen – den röda solnedgången. Här är solstrålarnas väg genom atmosfären så lång att endast den mest "uthålliga" färgen finns kvar – nämligen rött.


Källa: Illustrerad Vetenskap