(13/1) Intressanta fakta!

Jag har superstressigt idag och har minst 350 blogginlägg på Bloglovin att läsa och jag har ett möte imorgon och borde läsa en hel bok innan dess och en annan massa jobb. Så därför hinner jag inte blogga lika mycket som jag skulle vilja idag.

Men här kommer i alla fall lite intressanta frågor och svar från Illustrerad Vetenskap!







Hur undviker fåglar att få kalla fötter?

”En dag, när det var mycket kallt, såg jag några fåglar som satt på en metallstång. Eftersom jag själv frös, tänkte jag att fåglarna måste frysa förfärligt om sina bara ben. Det var minus 20 ute, så stången borde ha varit rätt kall. Har fåglar ett särskilt effektivt system för att hålla benen varma?”

SVAR: Det är svårt att föreställa sig att tunna, nakna fågelben skall kunna hålla värmen en iskall vinterdag. Fåglarna har faktiskt kalla fötter, men de besväras inte av det.

I motsats till människoben består fåglarnas ben övervägande av senor. Muskler fungerar dåligt vid låga temperaturer, men senor klarar temperaturer som ligger mellan 20 och 30 grader C under fåglarnas normala kroppstemperatur på omkring 40 grader C. Det viktigaste för fågeln är att kroppstemperaturen inte sjunker. För att hålla värmen inne i kroppen har fåglarna därför ett speciellt blodkärlssystem i benen.

Vanligtvis är vener och artärer tydligt åtskilda, men i fågelben är de delade i två finmaskiga nät av blodkärl, som passerar genom varandra, strax innan de löper ut i benens smalaste del. Artärerna, som leder det varma blodet ut i benen, löper nära de vener som för blodet tillbaka in i kroppen. Genom denna passage används värmen från blodet i artärerna till att värma upp det kalla blodet, som strömmar tillbaka in i kroppen. Priset är ständigt kalla fötter, men det hjälper också fåglarna genom att hålla kvar värmen i kroppen och spara energi.



Varför är planeter runda?

Vad beror det på att planeter är runda? Gäller det alla himlakroppar?

SVAR: Alla himlakroppar formas runda – eller i alla fall någorlunda runda – av naturens hand. Det beror på att tyngdkraften så att säga trycker ihop himlakroppens beståndsdelar till klot. Tyngdkraften – eller gravitationen – har den egenskapen att den fungerar som en attraktion mellan all materia – all materia dras med andra ord till all annan. Märkligt nog hade redan de gamla grekerna en relativt förnuftig förklaring till jordens klotform. Aristoteles (384-322 före Kristus) hävdade att universums centrum var detsamma som jordens centrum, och att jord och vatten hade en naturlig tendens att söka sig in mot denna punkt. Med ett fåtal modifikationer är det faktiskt samma beskrivning som dagens vetenskapsmän använder sig av. I dag tror vi emellertid inte att jorden är universums medelpunkt. I stället vet forskarna att det uppstår ett centrum för den lokala tyngdkraften överallt i rymden, där det finns en ansamling av materia.

I varje sådan ”klump” med materia finns det ett så kallat masscentrum, där tyngdkraften drar lika mycket i alla riktningar. Så om man föreställer sig ett stort moln av till exempel väte ute i rymden, kommer molnet i kraft av sin egen inre gravitation så småningom att dras ihop mot sitt masscentrum. Resultatet blir att ett klot bildas kring detta centrum – kanske blir det en stjärna som solen eller en planet som Jupiter eller jorden.
Det kan förekomma smärre avvikelser från den perfekta klotformen, men de beror antingen på att himlakroppen roterar eller på att den påverkas av tyngdkraften från en intilliggande himlakropp.



Varför får man inte dricka saltvatten?

Skeppsbrutna på film håller alltid på att dö av törst. Är det så farligt att dricka havsvatten?

SVAR:
Vatten, vatten överallt, men inte en droppe att dricka” lyder ett känt engelskt sjömansuttryck. Det är förvisso en ovanligt dålig idé att dricka saltvatten – det kan faktiskt innebära en säker död. Havsvatten innehåller nämligen cirka 3,5 procent eller 35000 ppm (parts per million) lösta salter, och det är mycket mer än den mänskliga kroppen tål att inta. Dricksvatten får som mest innehålla 500 ppm. Högre saltinnehåll kan helt enkelt dehydrera, det vill säga torka ut, kroppen.

En skeppsbruten, som redan i förväg lider av vätskeförluster, kan dö av uttorkning efter bara ett par glas saltvatten. Saltet påverkar nämligen trycket i blodcirkulationen, och cellerna börjar därför avge vatten för att reglera saltbalansen i kroppsvätskorna. När vattnet kommer ut i blodcirkulationen, uppstår två allvarliga problem. Antingen stiger blodtrycket till dödlig nivå, eller förlorar cellerna så mycket vatten att de går under på grund av uttorkning.


Källa: Illustrerad Vetenskap.

Related Posts with Thumbnails

Kommentarer
Postat av: Emelie - EmeliesPlace

intressant :D

Skrivet 2010-01-14 @ 15:06:02
Blogg- eller sajtadress: http://emeliesplace.blogg.se/
Postat av: Simone

Verkligen intressant det :)

Skrivet 2010-01-14 @ 17:30:08
Blogg- eller sajtadress: http://fattybom.blogg.se/
Postat av: Rebecka

Sv; Tack så mycket! Just den bilden i det inlägget du kommenterade har jag inte själv tagit, det är av den underbara fotografen Anton Corbijn.

De bilderna jag tar tar jag med en Pentax K200D som kan klassas som en helt vanlig systemkamera. Det som gör kameran bättre är objektiven och tillbehören till!



Jag redigerar mina bilder, dock inte till max. Det jag brukar göra är att ändra ljus och kontrast. Om jag har fotat porträttfoton kan jag få för mig att redigera hyn litegrann vilket jag bara tycker är roligt. Vissa bilder behöver redigeras och andra inte helt enkelt :) Tack för dina fina ord, och jag lovar dig. Jag redigerar inte sönder mina bilder! Haha.

Skrivet 2010-01-14 @ 18:28:18
Blogg- eller sajtadress: http://rebbey.blogg.se/
Postat av: Gustav

Illustrerad vetenskap är så grymt bra! ;)

Skrivet 2010-01-16 @ 02:29:13
Blogg- eller sajtadress: http://norrlandsgrabben.blogg.se/

♥ Du får gärna kommentera inlägget här:


Ditt namn, sötnos?
Kom ihåg mig?
E-postadress? (den ser bara jag)

Blogg- eller sajtadress?

Din kommentar:

Tack så mycket! ♥♥♥
Trackback

LucyMoran

LucyMorans
"unika besökare"
(sedan 10 nov 2009):
free counters







RSS 2.0